Fårhälsokontroll
Hjälp vid sjukdomar och problem
Genom våra distriktsveterinärer och Gård- och Djurhälsan har vi tillgång till utmärkt rådgivning och hjälp när det uppstår sjukdomar och problem i våra fårbesättningar.
Maedi-visna
Så här beskrev veterinär Göran Karlsson, tidigare ansvarig för Gård- och Djurhälsans maedi-visna-program, situationen 2005-03-22 och den är alltjämt lika giltig:
"Maedi-visna (MV) är en infektion som orsakas av ett s.k. lentivirus och typiskt för den virusfamiljen är att den ger lång inkubationstid för de sjukdomar som den orsakar hos olika djurslag. Förutom varianten som ger sjukdom hos får har geten sin variant som ger CAE (caprin-artrit-encephalit), katten sin som ger s.k. FIV, nötkreatur sin som ger s.k. BIV. Häst kan få en sjukdom som förkortas EIA. Mest känd för allmänheten är dock HIV som är varianten som ger svår sjukdom på människa och apa. Det är efter HIV-explosionen som intresset vaknat också för forskning om animala lentivirus för att den vägen kanske ge kunskaper att lösa AIDS-problematiken. Hittills har man inte lyckats mycket mer än att kartlägga."
Genom våra distriktsveterinärer och Gård- och Djurhälsan har vi tillgång till utmärkt rådgivning och hjälp när det uppstår sjukdomar och problem i våra fårbesättningar.
Maedi-visna
Så här beskrev veterinär Göran Karlsson, tidigare ansvarig för Gård- och Djurhälsans maedi-visna-program, situationen 2005-03-22 och den är alltjämt lika giltig:
"Maedi-visna (MV) är en infektion som orsakas av ett s.k. lentivirus och typiskt för den virusfamiljen är att den ger lång inkubationstid för de sjukdomar som den orsakar hos olika djurslag. Förutom varianten som ger sjukdom hos får har geten sin variant som ger CAE (caprin-artrit-encephalit), katten sin som ger s.k. FIV, nötkreatur sin som ger s.k. BIV. Häst kan få en sjukdom som förkortas EIA. Mest känd för allmänheten är dock HIV som är varianten som ger svår sjukdom på människa och apa. Det är efter HIV-explosionen som intresset vaknat också för forskning om animala lentivirus för att den vägen kanske ge kunskaper att lösa AIDS-problematiken. Hittills har man inte lyckats mycket mer än att kartlägga."
För att vara säker på att du har friska djur rekommenderas att alla fårägare ansluter sig till MV-programmet. Kontakta Gård- och Djurhälsan.
Köp alltid MV-fria djur och kom ihåg att anmäla din besättning till Gård- och Djurhälsan när du startar ny besättning, så att du får den registrerad och får automatisk påminnelse om provtagning.
Här hittar du information om Maedi-visna: http://www.svdhv.org/nyhemsida/Bekamp/bekamp_mv.html
Fotröta
Fotröta
Fotröta hos får är tyvärr inte ovanligt. Sjukdomen ger djuren mycket lidande om det inte behandlas i tid och är smittsamt. Var därför noga med att kontrollera förekomsten av fotröta i samband med inköp av djur. Ett tecken på fotröta kan vara att djuret börjar halta. Kontakta omgående din veterinär om du har misstankar.
Om du drabbas kan du få subventionerad hjälp med sanering. Gård- och Djurhälsan erbjuder även ett kontrollprogram för att upptäcka sjukdomen.
Här hittar du information om fotröta: http://www.svdhv.org/nyhemsida/Bekamp/bekamp_fotrota.html
